Längtan efter "den grå vardagen".

Om 8 veckor minus 1 dag börjar Greger sin inskolning hos dagmamman. Om 9 veckor minus 1 dag börjar jag jobba igen.

Jag längtar.

Jag älskar mina barn över allt annat och jag vet att jag borde ta tillvara på den här tiden och njuta av att vara hemma med barnen men jag känner att jag håller på att längta tillbaka till vardagen ändå. När det dessutom är så tråkigt väder som det varit hittills i sommar så längtar jag inte direkt mindre. Känns som att jag kommer att bli galen snart. Att vara inomhus med barnen är inte alls kul såna här dagar. Dem blir på dåligt humör för att dem är understimulerade och jag likaså.

Vart är det fina sommarvädret nånstans? Det har typ varit fint väder 4 dagar hittills på hela sommaren känns det som.

Igår såg det ut såhär...

Idag är det mulet och regn, igen.

Så ska det vara såhär grått jämt så kan jag ju lika gärna jobba dem här dagarna.